Jag åkte på borrelia med hösten 2008 och kunde inte gå eller liknande så att åka till stallet och rida fanns inte på min lista men när jag började bli lite bättre började jag om igen och började med att åka och borsta Dolly sen kunde jag äntligen rida igen! Sen när jag och dolly hoppade blev vi säkra på 40cm sen 50cm och sen 60cm men 70cm klarade vi inte för att det var jag för rädd för och Dolly bara stannade med mig då. Men stallet hade en ny C-ponny Kulla Gulla. Min gamla klasskompis var fodervärd på henne och när hon blev ledig tillslut tog jag över henne för att Kulla älskade att hoppa istället och med Kulla blev jag säkrare i hoppningen och vi hoppade banor på 70cm och 80cm jag var med på hoppträningar för Josefine Esping då hoppade jag 80cm för första gången. Vi var med på clearronder vi med. Men sen efter ett år så tröttnade jag lite på att jag inte kunde rida mera och att jag inte kunnde rida ut för att jag var inte gamal nog, mina föräldrar ville inte följa med ut varje dag och det försår jag. 

Min kompis Hannah Dahl stod  i granstallet Stall Assedun hon och jag fick en bra kontakt med varandra så vi hade ridit ut med varandra några gånger och så en dag frågade hon mig om jag ville följa med henne till Assedun och rida på en islänning vid namn Börkur och det ville jag! Första dagen red vi i ridhuset och jag kände min så dålig för jag viste inte hur man red honom och han var seg, och ville inte galoppera eller trava. Han gick in i grispass och kom in i otakt hela tiden men dem sa att han är bättre när man rider ut och det gjorde vi dagen därpå och jag blev förälskad i honom. Börkur var glad och söt han var som en teddybjörn. När den dagen var över så kollade Hanna med Anette som äger Börkur om hon skulle vilja ha en medryttare och då sa hon att hon skulle vilja träffa mig och kolla hur jag red. Så 9 januari 2011 red jag upp för Anette och jag blev medryttare på Börkur! Jag och Börkur var så söta tillsammans vi hoppade och vi hade kul! Jag lärde mig att rida mer och mer jag njöt av tiden. I början tyckte jag det var tråkigt då han inte ville galoppera med mig men jag älskade honom ändå. 1 April var vi med på en clearrond  i Östra tollstad och vi hoppade 40cm och var felfria! Vi ägde!!! Tiden med honom vill jag aldrig glömma!! 

Jag åkte på ridläger på sommaren 2011 till Öknehult i en vecka jag fick först en ponny som hette Simra men jag och hon passade inte med varandra så jag fick byta till en C-ponny Theo! Jag var förälskad! Han var pigg och han stegrade han var tvär och när han inte ville då ville han inte... Men jag älskade honom. Jag ville ta hem honom men jag viste att jag skulle växa ur honom. Men jag fick inte min vilja igenom. Men tiden gick jag hade fortförande Börkur älskade honom vi lärde oss mera galopp och vi hoppade mera.. Tillsammans hoppade vi en bana på 90cm. Ni får tro vad ni vill men det gjorde vi! Tiden gick och mamma och pappa berättade för mig att vi skulle åka till Ökne för att provrida några hästar.. Jag var jätteglad! Theo var dock uthyrd då men jag skulle få rida på Jonathan och några till. Men jag fick bara rida Jonthe. Han var en fux valack som var så söt eller charmig var han och när jag red ville han inte gå på tygeln och var lite stel men jag tänkte att jag var en ny ryttare som inte kunde hans knappar och att han var stel trodde jag. Men på hemresan så pratade vi om vad detta innebar om vi skulle hyra honom. Jag blev då fundersam vad jag skulle göra med Börkur! Jag kunde inte säga till Anette att jag inte ville vara medryttare mera, jag älskade Börkur. Jag grät massor över att jag inte ville  såra Anette eller Börkur men jag ville ha hem Jonthe. Jag skulle få börja tävla och massor nya saker! Men jag var så rädd för att säga det till Anette men mamma ringde och berättade allt och Anette blev ju inte arg eller ledsen utan mera glad för min skull. Jonthe skulle ju ändå stå i Assedun så att jag skulle fortförande träffa honom varje dag! Så då var det bestämt! Jonthe skulle bli min! 4 september rullade transporten in på stallplanen med min häst i! Den som jag skulle börja tävla! 

Han var så fin! Älskade honom! Tiden gick och vi hoppade och vi försökte jobba med dressyren men han ville inte gå på tygeln men när vi använde en gummisnodd så blev han jättefin, den behövde inte var spänd utan bara hänga det gav effekt. Vi var med på clearronder och kom felfritt. Tillsammans hoppade vi 1,15m! Den C-ponnyn på 136cm var där för mig jämt! Han ställde upp på allt! Han hade lastnings problem så att det jobbade vi massor med så att han gick in som en prins tillslut med mig! Älskade honom även att han när han ville helt plötsligt bara gick iväg med mig han bara drog och jag följde med som en vante efter. Men den ponnyn.....

tiden flög iväg och jag började tycka att hans bakben inte följde med... jag sa det oftare och oftare men fick alltid svaret att dem går jättefin men jag viste att nått var fel... Vi tog ut en ekiterapeft att kolla på honom och hon sa åt oss att åka till veterinären och vi gjorde det.. Där fick vi svaret av att han hade en gammal spricka i högra frambenet som läkt ihop av sig själv och att han hade massor med pålagringar i knät. Som skavde på honom varje gång han böjde benet och detta sa veterinären att denna kom inte under tiden jag hade honom och det gjorde så ont i mig att jag fick en dålig ponny som hade ont och att jag hade ridit på honom, han hade aldrig varit dum utan alltid ställt upp för mig! Jag grät och grät och grät...!! Jag fick ha kvar honom över julen så att jag fick en bra jul. Julen var mysig alla i stallet stöttade mig och sa massa snälla saker och att ha allas stöd var tacksamt. Jag ville lägga ner min ridning pga. detta jag ville aldrig att detta skulle hända igen. Men vi pratade med Ökne om allt som hänt och då sa dem att dem skulle få tillbaka en D-ponny för att dem dåvarande inte kunde ha kvar henne... Vi tänkte att det är säkert fel på den med.

fortsättning...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad tiden går fort! Snart har jag haft Tjejan i 3 år. Mycket har vi hunnit med också tex. i sommras var vi nere hos Tobbe Larsson, vi har gått igenom operation, 2 olyckor men även så mycket glädje och skratt och minnen.   Sen så har ni så myc...

    ” Jag är med och tävlar om ett pannband på nellieberntsson.se”   Tänk er detta pannband på Tjejan! Det är ögongodis! Ett fint pannband + Tjejan = WoW!   Vill någon av er vara med så här är länken: http://nellieberntsson.s...

Länge sedan jag skrev och då skulle jag byta portal men jag tycker att bloggplatsen är bätte. Jag kanske ska skriva igen nu är det snart jullov. Jag kan börja skriva när jag har något att berätta eller att jag skriver när jag hinner och inte kansk...

Jag hade tänkt att komma igång med bloggningen igen och jag ska testa något nytt har jag tänkt. Så jag har faktiskt gjort en ny blogg under samma namn fast på en ny portal horseworld.se   Så jag kommer ha kvar denna men inte använda den utan d...

Ja jag och Tjejan finns fortfarande! Mycket som har hänt sen sist men det orkar jag inte skriva allt nu vid 23:50 en torsdags kväll. Kan iallafall säga att min häst va jätte fin i dag och synd att inte mamma var med och filma/fotade. Hon fick p...