Senaste inläggen
Jag åkte på borrelia med hösten 2008 och kunde inte gå eller liknande så att åka till stallet och rida fanns inte på min lista men när jag började bli lite bättre började jag om igen och började med att åka och borsta Dolly sen kunde jag äntligen rida igen! Sen när jag och dolly hoppade blev vi säkra på 40cm sen 50cm och sen 60cm men 70cm klarade vi inte för att det var jag för rädd för och Dolly bara stannade med mig då. Men stallet hade en ny C-ponny Kulla Gulla. Min gamla klasskompis var fodervärd på henne och när hon blev ledig tillslut tog jag över henne för att Kulla älskade att hoppa istället och med Kulla blev jag säkrare i hoppningen och vi hoppade banor på 70cm och 80cm jag var med på hoppträningar för Josefine Esping då hoppade jag 80cm för första gången. Vi var med på clearronder vi med. Men sen efter ett år så tröttnade jag lite på att jag inte kunde rida mera och att jag inte kunnde rida ut för att jag var inte gamal nog, mina föräldrar ville inte följa med ut varje dag och det försår jag.
Min kompis Hannah Dahl stod i granstallet Stall Assedun hon och jag fick en bra kontakt med varandra så vi hade ridit ut med varandra några gånger och så en dag frågade hon mig om jag ville följa med henne till Assedun och rida på en islänning vid namn Börkur och det ville jag! Första dagen red vi i ridhuset och jag kände min så dålig för jag viste inte hur man red honom och han var seg, och ville inte galoppera eller trava. Han gick in i grispass och kom in i otakt hela tiden men dem sa att han är bättre när man rider ut och det gjorde vi dagen därpå och jag blev förälskad i honom. Börkur var glad och söt han var som en teddybjörn. När den dagen var över så kollade Hanna med Anette som äger Börkur om hon skulle vilja ha en medryttare och då sa hon att hon skulle vilja träffa mig och kolla hur jag red. Så 9 januari 2011 red jag upp för Anette och jag blev medryttare på Börkur! Jag och Börkur var så söta tillsammans vi hoppade och vi hade kul! Jag lärde mig att rida mer och mer jag njöt av tiden. I början tyckte jag det var tråkigt då han inte ville galoppera med mig men jag älskade honom ändå. 1 April var vi med på en clearrond i Östra tollstad och vi hoppade 40cm och var felfria! Vi ägde!!! Tiden med honom vill jag aldrig glömma!!
Jag åkte på ridläger på sommaren 2011 till Öknehult i en vecka jag fick först en ponny som hette Simra men jag och hon passade inte med varandra så jag fick byta till en C-ponny Theo! Jag var förälskad! Han var pigg och han stegrade han var tvär och när han inte ville då ville han inte... Men jag älskade honom. Jag ville ta hem honom men jag viste att jag skulle växa ur honom. Men jag fick inte min vilja igenom. Men tiden gick jag hade fortförande Börkur älskade honom vi lärde oss mera galopp och vi hoppade mera.. Tillsammans hoppade vi en bana på 90cm. Ni får tro vad ni vill men det gjorde vi! Tiden gick och mamma och pappa berättade för mig att vi skulle åka till Ökne för att provrida några hästar.. Jag var jätteglad! Theo var dock uthyrd då men jag skulle få rida på Jonathan och några till. Men jag fick bara rida Jonthe. Han var en fux valack som var så söt eller charmig var han och när jag red ville han inte gå på tygeln och var lite stel men jag tänkte att jag var en ny ryttare som inte kunde hans knappar och att han var stel trodde jag. Men på hemresan så pratade vi om vad detta innebar om vi skulle hyra honom. Jag blev då fundersam vad jag skulle göra med Börkur! Jag kunde inte säga till Anette att jag inte ville vara medryttare mera, jag älskade Börkur. Jag grät massor över att jag inte ville såra Anette eller Börkur men jag ville ha hem Jonthe. Jag skulle få börja tävla och massor nya saker! Men jag var så rädd för att säga det till Anette men mamma ringde och berättade allt och Anette blev ju inte arg eller ledsen utan mera glad för min skull. Jonthe skulle ju ändå stå i Assedun så att jag skulle fortförande träffa honom varje dag! Så då var det bestämt! Jonthe skulle bli min! 4 september rullade transporten in på stallplanen med min häst i! Den som jag skulle börja tävla!
Han var så fin! Älskade honom! Tiden gick och vi hoppade och vi försökte jobba med dressyren men han ville inte gå på tygeln men när vi använde en gummisnodd så blev han jättefin, den behövde inte var spänd utan bara hänga det gav effekt. Vi var med på clearronder och kom felfritt. Tillsammans hoppade vi 1,15m! Den C-ponnyn på 136cm var där för mig jämt! Han ställde upp på allt! Han hade lastnings problem så att det jobbade vi massor med så att han gick in som en prins tillslut med mig! Älskade honom även att han när han ville helt plötsligt bara gick iväg med mig han bara drog och jag följde med som en vante efter. Men den ponnyn.....
tiden flög iväg och jag började tycka att hans bakben inte följde med... jag sa det oftare och oftare men fick alltid svaret att dem går jättefin men jag viste att nått var fel... Vi tog ut en ekiterapeft att kolla på honom och hon sa åt oss att åka till veterinären och vi gjorde det.. Där fick vi svaret av att han hade en gammal spricka i högra frambenet som läkt ihop av sig själv och att han hade massor med pålagringar i knät. Som skavde på honom varje gång han böjde benet och detta sa veterinären att denna kom inte under tiden jag hade honom och det gjorde så ont i mig att jag fick en dålig ponny som hade ont och att jag hade ridit på honom, han hade aldrig varit dum utan alltid ställt upp för mig! Jag grät och grät och grät...!! Jag fick ha kvar honom över julen så att jag fick en bra jul. Julen var mysig alla i stallet stöttade mig och sa massa snälla saker och att ha allas stöd var tacksamt. Jag ville lägga ner min ridning pga. detta jag ville aldrig att detta skulle hända igen. Men vi pratade med Ökne om allt som hänt och då sa dem att dem skulle få tillbaka en D-ponny för att dem dåvarande inte kunde ha kvar henne... Vi tänkte att det är säkert fel på den med.
fortsättning...
På den tid som jag faktiskt har hållit på med hästar är en del av mig ingen kommer ta i från mig!
Det finns ingen som kan förstå hur mycket jag älskar det jag gör eller förstå allt jag gått igenom. Jag har ridit nu i 9år och jag känner massor med personer i min ålder som ridit längre än mig eller ridit mindre men ligger på höga nivåer i ridningen, det kan jag ibland känna mig att jag är sämre än alla andra men jag vet också att jag har inte det dem har på mer eller mindre sätt. Jag skulle med vilja vara den person som tävlar varje helg och kommer hem med vinster och placeringar varje gång och vist det får mig att känna som att jag är sämre bara för att jag inte gör det. Men när jag faktiskt började rida var jag ensam, ingen i min familj var hästintresserande dem "skrattade" år min när jag kom och sa att jag ville börja rida. Min mamma var jätteduktig som ändå följde med mig till ridskolan men hon stog i mitten av gången och var livrädd. Om en häst frustade flög hon i taket och jag som var liten kort och kunde inte mycket ville så gärna rida och bli duktig. Min första häst jag red på Rappestad ridskola var Dolly, en D-ponny som lunkade på i sin egna takt, hon var "seg" för alla små nådde inte ner med benen på henne utan man skänklade istället på sadeln. Jag red och red jag blev skötare på olika hästar, då fick man borsta dem när man ville och man hade förtur på dem när det var rykt-tävlingar osv. Jag tror att hade Dolly som min första sköttarhäst, jag nådde knappt upp till ryggen på henne men jag bytte sedan till en häst som hette Pampas, han var elak och bet folk och även sparkade , men jag såg nått i honom att under alla bråkigheter fanns en jättesnäll häst. Pampas var så fin, svart och hade en vit stjärna och vita strumpor som Black beauty.
Sen blev äntligen min fina svarta ponny Putte ledig och jag blev skötare på honom. En svart/grå/vit shetlandponny som var rädd för massor och jag vet inte hur många gånger jag ramlade av honom för att han var rädd för ställen i ridhuset eller sin egna skugga mm. Men jag gav inte upp, jag var med på massor clearronder på honom jag hoppade 30cm och jag var helt tårögd för att han inte hade stannat och när jag gick upp ch började hoppa 40cm var stort, men 50cm hoppade vi nån enstaka gång för då började han stanna och jag hade ramlat av massor gånger så jag var ganska hopprädd och det har jag alltid varit. Sen tjatade jag massor hemma att jag ville bli fdervärd på Putte, och att vara fodervärd är att man får vara i stallet ca 4dagar i veckan och rida om ponnyn inte gått mer än 3 lektioner, gick den 2 fick man bara skritta och gick den 1 fick man rida lite mera. Men inte utan tillsyn av förälder eller vuxen, man hade även en box man mockade i 4g i veckan. Jag tjatade massor men fick svaret av att det var dyrt och att vi har inte tid till det och att mina föräldrar inte ville vara så mycket i stallet då det var mitt intresse inte deras.
Julen 2007 fick jag en lapp i julklapp och på den stog det nått liknande detta. Nu är jag bara din och du är fodervärd på mig. Kankse inte så men nått liknande. Men poängen var att jag fick Putte i julklapp! Jag fick äntligen en foderhäst! Den julen red jag och jag var så lycklig jag trodde inte det var sant att jag hade honom, även att det inte var någon skillnad från förut jag gick på ridskola och putte var ju fortförade med på andra lektioner men att veta att han är "min" foderponny. Jag red på honom på lektionerna och hade honom på clearronder mm. När jag red ut på honom fick Pappa eller mamma lada honom i ett grimskaft för att han var så rädd och jag ramlade av när han vände håll eller han hoppade till av att han var rädd, men jag var så lyklig. Men sen så blev jag lite större och växte ur honom och han fick bli skogsmulle istället, jag hade inte honom så länge men jag hade ridit honom mycket myket innan jag blev fodervärd. Men jag fick en ny foder häst då och det var såklart Dolly! Jag har alltid älskat henne, jag blev inte ledsen när jag fick henne på lektionerna jag brydde mig inte om att hon kunde vara seg. Men henne hade jag i ca 2 år. Vi utvecklades massor tillsammans! Jag lärde mig att rida och att börja jobba dem i form osv. Jag hoppade clearronder på henne med, men Dolly var hopptädd och stannade massor och även henne ramlade jag av en del. Det var då min hopprädlsa började ta i lite mer. jag sträckte benet en gång och jag fick svårt att gå på ett tag, men jag hoppade upp igen på Dolly började med att kunna skritta för det var bara det jag kunde annars gjorde det ont.
fortsättning!
Haloj!
Så tänkte att jag kunde på ett kortfattat sätt skriva hur det varit nu under veckan som gått.
Jo Tjejan har varit i topp! Hon är hur fin som hällst nu och längtar nu till alla tävlingar drar igång, men hon har även bråkat med mig för hon har varit knäpp i galoppen. Nej inte i galoppen utan i galoppfattningen hn typ hoppar upp som om en kick eller så kör hon upp huvudet. Men hon är ett sto...
Men hon var super i Torsdags på dressyrektionen Tjejan gick som en pärla men hon stretade i galoppen( galoppfattningarna). Jag SKA lära mig att inte se allt dåligt utan det som gick bra. Men i går när jag red på henne var hon helt fantasktisk!!! Hon var mjuk och hon var i toppenform och hade den perfekta traven och allt! Super med STORA BOKSTÄVER!
Idag så red jag och Tjejan ut en sväng till åkern och red där i 30min, vi var så fina i röda schabraket och mina röda ridbyxor, hahah vi är inte osynliga precis men jag gillar det vi är unika!
Tjejan var helt underbar i gången och allt jag ser framsteg varje gång jag har henne och ni försår inte alls nu vad jag menar när jag säger att hon gör framsteg, jag har Tjejan lös i gången när jag plockar med henne, åtminståne nästan varje gång iallafall. Men Tjejan vill ibland smita in i sin box eftersom att den ligger precis brevid. Men nu vet hon mer och mer att hon får inte gå in dit om inte jag säger det. Idag gick jag iväg till mitt skåp i sadelkammaren och då stannade hon så still och väntade på mig :) I morgon ska jag och Tjejan hoppa, eller det vill jag göra får se hur mycket folk det är i stallet när jag kommer. :)
Hej hej!
Nu ska jag försöka komma tillbaka igen och hålla mig kvar.
Jag har inte tid till att skriva nått roligt just nu för ska fira Mamma nu så duschen ropar nu på mig!
Jag och Tjejan red ut mer om det skriver jag om en stund!
Hej hej!
Jag har fuskat med bloggningen nu en del... men jag har inte riktigt denhär känslan av JAA! BLOGGTIME!
Utan den kommer och går.. Så jag ska ta en vecka ledigt ifrån bloggen så att jag får tid till att komma tillbaka till min bloggglädje...
Men om ni har några funderingar eller nått så komentera bara så ska jag besvara det på bästa sätt!
Idag så är det hoppträning! Jaa!!
I morgon ska jag rida lättarbete för på torsdag är det lektion i rappestad...
sen fredag rida igenom Tjejan..
mer vet jag ej om min vecka.. men jag kommer tillbaka på Tisdag 15/1-2013!
hej hej!
Ja i dag är jag hundvackt till Focus. Vi ska vell hitta på alla möjliga roiliga saker. Men jag såg nyss ut igenom fönstret och jag vill ha solsken och varmt! Men detta väder får duga..
Idag ska Tjejan vila så jag ska dit och borsta henne och så ska jag rida Thack Thack, så på måndag ska jag rida Tjejan då ska jag rida dressyr eller så ska jag rida ut beror på väder och hur isigt det är.
Jag har inget mer att skriva för ska göra iordning mig så att jag och mamma ska åka och handla lite.
bilderna är ifrån januari 2012!! Fina finna Tjejan!
Hej hej!
Nu har jag varit hemma ett tag men är trött och hängig... vill inte att det ska vara täcken på att jag ska bli förskyld för är frusen med.
Idag då, stalljoure. Det var inte alls jobbigt kom till stallet vid klockan 8:00 då började vi plocka ut alla i vardena hage, sen kratta gångarna och lägga in maten, just ja sopa gångarna med. Det var vi klara med till halv 10. Då var det dags att "fika". När det var gjort tog jag och mamma in Tjejan för att "lunka i ridhuset". Lunka kan jag inte säga att det blev. Men Tjejan är så spänd! Hela tiden! Allt började 1/1-2013... Det som ska bli mitt och Tjejans år! Men hon är förmodligen spänd från alla rakerter eller nått, fast än det inte var mycket i Assedun.
Men iallafall när vi kom in i ridhuset började det. Tjejan började springa i cirklar osv.. Så jag gick med henne i ridhuset i ca 10min, gå tills hon blev skapligt lugn så att jag kunde hoppa upp på henne. Sen när jag började jobba henne var hon spänd men idag gav jag mig inte utan jag vet vad jag gör och då ska hon lita på mig!
Men på slutet var hon hur fin som helst ! Hon bar sig själv och hon lyfte nacken och jobbade under sig så på så sett så räddade hon dagens ridpass. Men vi ska kolla om vi kan ge Tjejan nått lugnande för så stressad hon är ska hon inte behöva vara...
Men sen när Tjejan var ordningjord så åkte mamma och jag hem åt och sen var vi tillbaka till stallet igen vid 14:00 då var det dags att ta in alla hästar! Anders hjälpte oss med det och det tackar vi massor för! Så det gick snabbt och enkelt att få in alla pollarna.
När alla var inne som sagt var det dags att börja fixa Thack Thack! Idag blev det världcuphoppning!
Vi hoppade 2 sockerbits hinder i ridhuset. Han var så duktig! Mamma filmade oss så den ska upp tillsammans med dem alla andra filmerna med. Får göra ett inlägg med bara filmer..
Men Thack Thack var jätteduktig! Att jag inte har den perfekta sitsen när vi hoppar ber jag om ursäkt om men jag har svårt att bedöma när han kommer hoppa osv.. Men jag är stolt över honom ändå!
Så denna dag har varit lyckad!
Tack till Helena som tar 17:00 fodringen och sen kvällsfordringen vid 20:00! Tack!
SEN FÅR JAG INTE GLÖMMA ATT IDAG HAR JAG ÄGT TJEJAN I 1ÅR! OCH MÅNGA FLER KOMMER DET BLI! FÖR 1 ÅR SEDAN STOD JAG MED EN FRUKTANSVÄRD D-PONNY SOM INTE GICK ATT LASTA ELLER LEDA ELLER HOPPA UPP PÅ ELLER RIDA I RIDHUSET... JAG KAN RABBLA UPP MASSOR SOM HAR VARIT ETT HELVETE. MEN IDAG STÅR JAG MED EN STJÄRNA SOM JAG ALDRIG KOMMER SLUTA ÄLSKA ELLER LÄMNA! IDAG TJEJAN LASTAS UTAN DET MINSTA PROBLEM VI RIDER I RIDHUSET SJÄLVA UTAN PROBLEM VI KAN RIDA UT UTAN MASSA STEGRINGAR JAG KAN HOPPA UPP PÅ HENNE UTAN ATT ÅKA AV, JAG OCH TJEJAN ARBETAR LÖST I STALLGÅNGEN LIKSOM I RIDHUSET.. ÄVEN HÄR KAN JAG RABBLA UPP EN MASSA SAKER VI KAN!
Godmorgon på er alla! Nu sitter jag i bilen påväg till stallet för att ha stalljoure igen. Men anette var gullihast och tog 7 fodringen så nu kommer mamma och jag för att ta ut alla 29hästar :)
Hoppkursen med sanna var toppen. Jag vet nu vad jag ska jobba med och vi fick jättebra bamhopning igår... När jag och Tjejan flyger över 1,20m så är det en otrolig känsla! Men nu är jag framme i stallet!